Hur många människor vet vad en passbit är? Det är nog många som inte vet, ändå är passbiten grunden till all modern industriproduktion och har varit så i över 110 år. Detta sagt utan någon som helst överdrift.
Att passbiten dessutom är en svensk uppfinning gör ju inte saken mindre intressant. En doldis som vi inte klarar oss utan!
Vad är då passbitar?
Enkelt uttryckt är det små klotsar med väldigt exakta mått. Oftast tillverkade av stål men även keramiska passbitar och olika typer av hårdmetaller används, till exempel volframkarbid.
Uppfinnaren Carl Edvard Johansson (Mått-Johansson) som jobbade med bland annat tillverkning av gevär behövde något med väldigt exakta mått för att kunna ställa in maskiner och mätinstrument med hög precision. Detta för att få tillverkade bitar att bli så lika varandra som möjligt i storlek.
Han experimenterade och lyckades tillverka passbitar med sådan precision redan 1896 så att deras längd inte skiljde sig mer än några tusendels mm. Den moderna passbiten var född.
CE Johansson jobbade senare i USA och Henry Ford var tidig med att köpa en måttsats av CE Johansson.
Han inledde samarbete med Ford och hans måttsats gjorde det möjligt för Ford att serieproducera bilar och få tillverkade detaljer att passa till alla bilar av samma modell. Delarna blev utbytbara.
Idag har vi bättre tillverkningsprocesser än för 100 år sedan och vanliga passbitar har nu en precision på ner till 0,05 µm!
Passbitar används till allt från kalibreringar av skjutmått till extremt noggranna inställningar av produktionsmaskiner. Nu som då är orsaken kortfattat att man vill tillverka detaljer som håller samma mått och därmed är utbytbara med varandra.
Passbitar finns från längder på någon tiondels mm upp till meterlånga bitar.
Ytorna är så extremt släta och plana att man kan få dem att ”häfta” ihop genom att bara placera två bitar mot varandra och vrida till. Man blir förvånad över hur hårt de sitter ihop!
Genom att ”häfta” ihop olika passbitar så kan en passbitssats med t.ex. 102 bitar kombineras så att man får fram tiotusentals olika längdmått med en skillnad på ner till 0,5µm.
Sen har vi det här med kalibreringar…
Att man köpt en fin dyr passbitssats innebär inte att den alltid kommer att vara lika fin och hålla måttet lika bra!
Det finns många fina, välskötta och omhändertagna passbitar ute i industrin men det finns också många rostiga, smutsiga, slitna, ledsna passbitar! Passbitar som är så repiga att de inte går att kalibrera dyker upp ibland.
Ett skräckexempel från vår verklighet var en sats där häften av passbitarna hade fingeravtryck som hade suttit så länge så de hade etsat in sig permanent i ytan. Den ytan som skall vara absolut slät och plan. Syndaren hade själv lämnat outplånliga bevis på sin verksamhet!
Även om en passbit ser väldigt fin ut så betyder det inte att den håller rätt längd. En passbit kan faktiskt växa med tiden och bli för lång! Den kan också krympa och bli för kort.
Här märker man ofta att det är billiga märken som efter några år ändrar sig så mycket i längd så de måste kasseras och bytas ut.
När man pratar om att de ändrar sig mycket så menar man inte flera mm eller ens µm. I passbitarnas värld kan några tiondels µm vara ett väldigt långt avstånd!
Ta nu hand om era passbitar, tvätta dem och smörj in dem lite extra så de inte rostar!
P.S. Om du har några frågor eller behöver hjälp, skicka förfrågningar till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Erik Stenström
